Mallan

Ni vet när allting känns helt fel, det känns som om man inte har nånting kvar att glädja sig åt eller när det känns som om allt skulle bli mycket bättre om man bara försvann för en stund? Jag har känt så, jag tror det är flera som har känt så. Men de felet jag gjorde när jag kände så var att jag tänkte inte på de positiva, jag tänkte inte på att jag har en familj som bryr sig om mig, underbara vänner som får mig att skratta och le varje dag, jag tänkte inte på att jag har det otroligt bra till skillnad från många andra. När jag säger att jag är lycklig så kan jag säga det och mena det, det kan jag verkligen. Ingen människa kan ha allting men man kan ändå ha tillräckligt mycket för att vara glad. Det jag vill få fram är att man ska vara glad över de man har och leta upp allt de positiva istället för att bara stå och stirra på de negativa man får fram och sen aldrig göra något åt problemet. Jag kan rabbla upp många vänner som gör mig så lycklig som jag faktiskt är, men om jag får välja så väljer jag mina bästavänner, och ni vet vilka ni är!